Sålunda etablerades kyrkan i Ryssland, som till en början var en storstad ansluten till patriarkatet i Konstantinopel fram till år 1589, som senare steg till patriarkatet, och upptar femte platsen bland de ortodoxa patriarkaten efter patriarkatet i Jerusalem, och patriarken tog titeln patriark av Moskva och hela Ryssland. År 1700, efter patriarkens tionde Rysslands död: Tsar Peter modifierade det kyrkliga administrativa systemet i Ryssland från ett patriarkat till en synod, vilket betyder kyrkliga angelägenheter, som sköttes. av ett biskopsråd (synod), utan patriark. Den 18 november 1917 återställde församlingen av biskopar och representanter för prästerskapet och folket kyrkosystemet till ett patriarkat, med sitt huvudkontor i Moskva, genom att välja patriark Tikhon, som blev ett helgon och patroniserade kyrkan fram till år 1925, efter som han blev fängslad och martyrdödad. Han efterträddes sedan av patriark Sergius från 8 september 1943 till 15 maj 1944, efter honom kom patriark Alexios I (1945-1970), efter honom patriark Pimen (1971-1989), och han efterträddes av patriark Alexios II från 7 juni 1990 till idag.
Det ryska patriarkatet omfattar idag 150 biskopar och 242 kloster. Antalet församlingsmedlemmar i den ryska kyrkan är för närvarande cirka 255 miljoner i världen och 125 miljoner i Ryssland, enligt Wikipedias engelska avsnitt.
هناك دراسة موسعة جداً قام بها سيادة المطران كاليستوس (تيموثي) وير حول وضع الكنيسة الروسية في الفترة الشيوعية. يمكنك مراجعة كتاب “الكنيسة الأرثوذكسية في الماضي والحاضر” من صفحة (206 – 212). وحول وضع الكنيسة الروسية في ظل المغول راجع من صفحة (112 – 117).
Bland de kyrkor som är halvoberoende från den rysk-ortodoxa kyrkan: Japanska kyrkan
Ortodoxa kyrkan i Ukraina:
فترة كييف: لم يبقى فوتيوس من جهته مكتوف الأيدي تجاه تنصير السلافيين في روسيا. ففي نحو 864 أرسل أسقفاً إلى كييف أهم المدن الروسية آنذاك، لكن أول جماعة مسيحية أفنيت العام الـ 878 على يد أوليغ الذي كان يتولى السلطة في كييف. وظلّت روسيا رغم ذلك تتعرض لتأثير مسيحي شديد، قادم من بيزنطية وبلغاريا واسكندينافيا، ومن المؤكد أنه كان يوجد كنيسة في كييف منذ العالم الـ 945. واعتنقت الأميرة أولغا الدين المسيحي السنة الـ 955، لكن ابنها سفياتوسلاف رفض النسج على غرارها، مخافة التعرض لسخرية رجال البلاط إن هو اقتبل المعمودية. ونحو السنة الـ 988 تنصر فلاديمير (حكم بين 980 – 1015) حفيد أولغا واقترن بأنا شقيقة إمبراطور بيزنطية. وأصبحت الأرثوذكسية حينئذ دين الدولة في روسيا، وظلّت على هذه الحال حتى السنة الـ 1917. وقد عمل فلاديمير بجهد كبير لتنصير مملكته، فجاء من الخارج بالكهنة والذخائر والآنية المقدّسة والأيقونات. وتلقى الناس المعمودية جماعات في الأنهر. وأنشئت المحاكم الإكليريكية كما أقرّ مبدأ العشر لصالح الكنيسة. ودُحرج الصنم الكبير الممثل للإله بيرون (Perun) برأسه الفضّي وشاربيه الذهبيين إلى قعر التلّة التي كان يشرف منها على كييف. “وراحت أبواق الملائكة وأصداء الإنجيل تتعالى في جميع المدن. وأصبح الهواء يتقدس بالبخور المتصاعد نحو الله. وقامت الأديرة فوق الجبل. وكان جميع الناس، رجالاً ونساء، صغاراً وكباراً يملأون الكنائس المقدسة”. هكذا وصف المتروبوليت هيلاريون الحدث بعد ذلك بستين سنة.
مؤسس كنيسة أوكرانيا بحسب بعض الدراسات هو الرسول أندراوس، في عام 1990 حصلت أوكرانيا على شبه استقلال لكنها ما تزال تابعة لروسيا، الأسقف الحالي هو سيادة المتربوليت فلاديمير سابودان. اسمه العلماني فيكتور سابودان من مواليد أوكرانيا عام 1935م في عائلة من الفلاحين، درس اللاهوت في اوديسا، ثم درس في سان بطرسبرغ في روسيا، وتخرج من الأكاديمية. وفي عام 1962 ترهب قداسته وحصل على اسم “فلاديمير”. في عام 1965 أكمل دراسات عليا في المعهد اللاهوتي في موسكو، وبعد التخرج عين عميد المعهد اللاهوتي في اوديسا ورقي إلى رتبة أرشمندريت.
Ortodoxa kyrkan i Korea:
Den ryska beskickningen till Korea grundades 1898 och förblev begränsad till en snäv omfattning. Den första koreansk-ortodoxa prästen vigdes år 1912. År 1934 fanns det 820 ortodoxa i Korea, men deras antal minskade senare (kommunistperioden), men det är säkert att antalet ökar.
Den kinesiska missionen grundades 1715 i Peking, men den går faktiskt tillbaka till år 1686, då en grupp kosacker gick med i det kinesiska kejserliga gardet och deras präst var med dem. Det organiserade missionsarbetet började dock inte förrän i slutet av artonhundratalet. År 1900 e.Kr. dödades en stor grupp ortodoxa. År 1914 fanns det inte mer än 5 000 nya konvertiter, trots närvaron av ett antal kinesiska präster och ett seminarium. (Ortodoxa missionärers politik har alltid varit beroende av att göra präster från folket i landet så snart tillfälle ges.) Efter 1917 års revolution minskade inte missionsverksamheten utan ökade snarare tack vare ett stort antal ryska invandrare, inklusive präster som flydde österut från Sibirien. År 1939 fanns det 200 000 ortodoxa i Kina och Manchuriet, sponsrade av fem biskopar som hade ett ortodoxt universitet i Harbin.
Situationen har helt förändrats sedan år 1945, då den kinesiska kommunistregeringen beordrade alla icke-kinesiska missionärer att lämna landet, och inte uteslöt ryssarna från denna åtgärd. Hela det ryska prästerskapet och de flesta av de troende återfördes till Sovjetunionen, förutom de som flydde till Amerika. På 1950-talet hade Kina minst en biskop och 20 000 troende. Idag erkänner inte den kinesiska regeringen de ortodoxa. Detta är det största hindret för att inte sprida ortodoxi i Kina. Ett antal kinesiska medborgare studerar för närvarande i ortodoxa skolor i Ryssland, med avsikten att återvända till Kina.