Webbplatsikon Ortodoxa onlinenätverk

1: 2 – الصراع حول عقيدة الثالوث

فالتوحيد التثليثي والتجسد الإلهي صليبان كبيران لرجال الفكر. وماطال الأمر حتى برز ناكر جديد للتثليث في الربع الأول من القرن الرابع ألا وهو آريوس الشهير. دانه الكسندروس أسقف الإسكندرية. وكان له رفقاء دراسة كبار، فساندوه. انعقد في العام 325 المجمع الأول المسكوني في نيقية للنظر في الخلاف. يرى البعض اليوم أن أسقف أنطاكية القديس افستاتيوس ترأس المجمع. التقى في الإيمان مع الكسندروس الإسكندرية سلفستروس روما والشماس أثناسيوس. أوسيوس أسقف قرطبا باسبانيا كان مستشاراً دينيا للملك قسطنطين. هو ذو الفضل في نجاح المجمع. فأقحم لفظة “المساوي بالجوهر” في صلب دستور الإيمان الذي شرعه لنا المجمع. واستعمل لفظة جوهر كمرادف للفظة أقنوم. وكان ذلك منطلقاً لصراع لفظي عقائدي واسع جداً.

ومع أن أثناسيوس في مصالحة 362 في مجمع الاسكندرية قد رضي مع المتصالحين باستعمال عبارة “جوهر واحد، ثلاثة أقانيم” فإنه بقي حتى آخر حياته يستعمل لظفتي جوهر وأقنوم كمترادفين. ففي رسالته إلى الأفريقيين في العام 369 يقول إن الجوهر هو الأقنوم ولا يعني سوى الكيان نفسه (مين 26: 1036). وبهذا تكون لفظة المساوي بالجوهر تعني أيضاً المساوي بالأقنوم. والترجمة الحرفية الصحيحة “من ذات الجوهر (الواحد) = من ذات الأقنوم (الواحد)”. وفي ذهن القائلين هكذا تكون لفظة “ثلاثة أقانيم” تعني ثلاثة جواهر أي ثلاثة آلهة. وفي تحديد المجمع الرابع سنرى أن يسوع مساوٍ للآب بالجوهر الإلهي ومساو لنا بناسوته. وفي هذا إشكال أيضاً. فمساواته للآب هي غير مساواته لنا. هو والآب والروح القدس يملكون جوهراً إلهياً واحداً بالتمام غير مجزَّإٍ بينهم وبدون أن يكون بينهم اي انفصال أو فراغ. فكل ما في الثالوث جوهر كما قال باسيليوس (مين 31: 604). وليس فيه عرض. أما نحن البشر فأفراد منفصلون عن بعضنا بعضاً. الطبيعة البشرية موجودة فينا. ولكن يمتكلها كل واحد على حدة. لا يسكن أحد منا في الآخر سكنى تامة. وهذكا نرى أن اللغة اليونانية بكل عبقريتها الفريدة عاجزة. ولكن آريوس كان تلميذاً لمؤسس مدرسة أنطاكية لوكيانوس (1). Hans elever var en grupp, inklusive Eusebius från Caesarea, Palestina, kyrkohistoriens fader, Eusebius, tidigare Metropolit i Beirut, sedan Nicomedia och andra. Det verkar som att Lucian var en mycket konstig man. Hans examen av detta antal intellektuella brottare indikerar att han är stark i karaktär och intellekt. Men ilskan hos tre på varandra följande antiokiska biskopar mot honom indikerar att han är ett stort gräl. Hans fanatism mot sin landsman, Paulus av Samosius, biskop av Antiokia (som avsattes av rådet i Antiokia 268). (2)) indikerar att han är en man med fruktansvärd partiskhet och fanatism (3). Paulus är otacksam mot treenigheten och moraliskt hänsynslös. Han etablerade sin tron på drottning Zenobias inflytande och judarnas inflytande. Men Lucianus dog som martyr år 312, så kyrkan förlät honom och betraktade honom som en martyr.

تمزق الكرسي الأنطاكي، لا فرق فيه بين أن يكون الحاكم أرامياً أو يونانياً أو مسيحياً. ونجح الآريوسيون في الوصول إلى قسطنطين. ونشأت معركة جديدة حول “المساوي بالجوهر”. وهذب افستاثيوس إلى المنفى.

أتى ايرونيموس برية قنسرين (طريق حماه-حلب) بعد حوالي 50 عاماً فلاحظ استعمال عبارة ثلاثة أقانيم. الترجمة الحرفية إلى اللاتينية تعني ثلاثة جواهر وبالتالي ثلاثة آلهة. ولكن شعر بأن المضمون صحيح. كتب إلى البابا داماسوس في العام 376 و377 يعرض الوضع وكيف أن أتباع ملاتيوس يستعملون عبارة “ثلاثة أقانيم” ويشرحونها بما يفيد التثليث. إلا أنه يتخوف من لفظة “أقنوم” ويمجها لأن ترجمتها الحرفية إلى اللاتينية تعني “جوهر” فيكون معنا ثلاثة جواهر أي ثلاثة آلهة. وهذا شرك. ويخشى أن يكون وراء الألفاظ بدعة ما مبطنة.

Basilius förhållande till Damasus, påven av Rom, var inte bra. De var oense om villkoren och frågorna för kyrkan i Antiochia. Basil erkände Malatius, och väst och Alexandria erkände Pavilionus, biskop av en liten minoritet. (4). Östlänningar, särskilt Alexandria, försåg Rom med falsk information, till den grad att Peter, biskopen av Alexandria, efterträdaren till Athanasius som flydde till Rom, agiterade Rom mot Meletius.

På sin tid var Basil en ny Paulus som brydde sig om den universella kyrkan. Men han lyckades inte under sitt liv i sina outtröttliga ansträngningar att försona Athanasius och Damasus med Meletius, trots Athanasius mildhet. Meletius rådgivare störde de ansträngningar som gjordes. Men Rom reagerade på Basilius budskap, så Damasus höll, i slutet av 377 och kanske 378, ett råd som Peter, biskop av Alexandria deltog i, där han fördömde arianerna och andra. (5) ووافقت الإسكندرية (378). وتدخل القصر لمصالحة الأسقفين في أنطاكية فاعترف بملاتيوس ورضي بافلينوس أن يكون تحت أمره (379). وفي ايلول-تشرين الأول 379 عقد ملاتيوس مجمعاً في أنطاكية من 153 أسقفاً أعاد في الشركة مع الغرب ووقع على رسالة المجمع الروماني لعام (372) وبعض الوثائق اللاحقة. وفي العام 380 عقد مجمعاً أعلن فيه وحدة الإيمان مع الشرق وترادف لفظتي “شخص” و”أقنوم”، مهللاً للاتفاق الواقع بين الغرب والشرق (مين اللاتيني 13: 371 حيث الراسالة 7 لدماسوس و351 و358؛ في كتاب “الكنيسة والكنائس”، المجلد 1 عرض تاريخي في ص 261-277).

Denna presentation motsäger Jivniks uttalande i tidskriften Messager (slutet av 973, s. 160 och 35), där han anklagar väst för att ha att göra med arianerna, sabellerna och apollinarierna. Damasus föll i det misstag som teologen Gregorius hamnade i med apollinarierna och sedan drog de sig tillbaka (hans brev till Epictetos och dess franska översättning med inledningen, och även Dalles). Denna Jaffnak gjorde dock bra med att lyfta fram rollen som teologen Gregorius i att definiera läran.

فهناك خلافات وانقسامات أسقفية لا عقائدية أصيلة. لذلك ما تأخر السلام. فمنذ صالح أثناسيوس الشرق والغرب في مجمع الإسكندرية في العام 362 (الرسالة إلى الأنطاكيين 5 و6) بلباقاته ومرونته وسحر شخصيته وبروز باسيليوس في الساحة هب نسيم جديد على الكنيسة. فاعتبر غريغوريوس اللاهوتي المعركة على الالفاظ بين الشرق والغرب معركة تافهة مادام المعنى واحداً للفظتي شخص وأقنوم (خطبتاه 39: 11 و42: 16 في العام 381 حيث يبدو أن الأمر مفروغ منه قبل هذا التاريخ). وذكر النيصصي هذا الترادف (مين 45: 177 و180 وفي مين 39: 100). وفي أنطاكية انعقد مجمع في العام 382 وزال الالتباس (ثيوذوريتوس، التاريخ الكنسي 5: 9 في مين 82: 1212-1217 وداليس 41-42 وقاموس التاريخ والجغرافيا 3: 574 و و…).

ولم يكن الخلاف بسيطاً. فالغرب استعمل لفظة “شخص” والشرق لفظة “أقنوم”. الترجمة الحرفية من اللاتينية إلى اليونانية للفظة “شخص” تعني “وجه، قناع، مظهر، دور مسرحي…”. اليوناني يتوهم أن اللاتيني يؤمن مثل سابيلوس بثلاثة أوجه للحقيقة الواحدة. والترجمة اللاتينية الحرفية للفظة أقنوم اليونانية تعني “جوهر”. فاليوناني يبدو للاتيني مشرقاً يقول بثلاثة جواهر أي ثلاثة آلهة.

Det fjärde århundradet var dock ett sekel av magnater och respekterade män. I väst kopierade Ambrosius, biskop av Milano, Basilius och Gregorius teologi, och Hieronymus kom till Konstantinopel specifikt för att höra Gregorius, vars predikningar gav genklang i hela den kristna världen. Även i kapitlet om läran om den Helige Ande sa de Reunion att latinerna var grekernas lärjungar. Så att blinka med ögonlocken och allt annat är oacceptabelt. En människa är en människa var hon än är i världen. Men iver för tro var tillgänglig. Damasus hade defekter som Basil klagade över, men oenigheten baserades på grunder som tog tid att åtgärda.

Låt oss återvända till ämnet om skillnaden mellan essens och hypostas.

Basil den store skrev till sin bror Gregorius (Nyssa). Ett brev där han förklarar för honom skillnaden mellan orden essens och hypostas. Han gjorde hypostasen lik vårt talesätt till Petrus och Paulus person, och han gjorde essensen som liknar vårt talesätt till den enda mänskliga naturen i dem. . Han tillade att denna analogi är svag och att skillnaden mellan de två orden är skillnaden mellan det specifika och det allmänna (avhandling 38).

وهذان الحادثان يدلان على أن بعض الجهات في الشرق طورت لفظة أقنوم التي تعني أيضاً في اليونانية “الوضع تحت، مسند” support

ولكبادوكية علاقات متينة مع الكرسي الأنطاكي بفضل المناخمة والعرق. فلفظة كبادوكية آرامية. وكان الفرس واليونان يسمون الكبادوكيين “السوريين البيض” (دائرة معارف لاروس ومعجم التاريخ والجغرافيا الكنسيين). وكانت علاقة باسيليوس اللاهوتية بأنطاكية متينة فضلاً عن علاقته الشديدة المتانة بأسقفها ملاتيوس. ويطول الشرح إن أردنا الحديث عن تأثير الكبادوكيين الثلاثة (باسيليوس وأخوه غريغوريوس النيصصي وصديقهما غريغوريوس اللاهوتي) في الكرسي الأنطاكي لاهوتياً وروحانياً ورهبانياً وشخصياً.

Dessa tre spelade en stor roll för att bestämma betydelsen av teologiska termer. Teologen bland dem är än i dag den första kristna referensen för att förklara läran om den heliga treenigheten. Han är den ljusa, upplysande stjärnan i de ekumeniska råden från den andra till den sjätte (6).

في الغرب كان ترتليانوس منذ القرن الثالث قد نحت بعض الألفاظ اللاهوتية منها “شخص” Pesona. اصطدمت في الشرق بترجمتها الحرفية: “وجه، قناع، دور مسرحي، مظهر،…” بدت رائحتها للشرقيين سابليا نوسية. ولكن سرعان ما أدرك عقلاء القرن الرابع المعنى المقصود فقبلوا جعل “شخص” مرادفاً “لأقنوم”. ومن حسن حظ القرن الرابع أن أثناسيوس كان واسع النفوذ في الغرب وأنه كان ينحن إجلالاً لباسيليوس. كبار ذلك العصر تعاضدوا فاستنجد مثلاً باسيليوس بأثناسيوس للضغط في الغرب ضد فالنس الأمبراطور الذي اضطهدنا. ونزل أثناسيوس عند رغبة كومنوس (والي) أنطاكية صديق باسيليوس للرضى بمصالحة أسقفها ملاتيوس صديق باسيليوس.

المجمع المسكوني الأول سنَّ “دستور الإيمان”. قال بألوهة الابن. ودحض نفي الآريوسيين وجود روح في ناسوت المسيح (غريلماير، ص 221). ثم انعقد المجمع الثاني المسكوني في القسطنطينية في العام 381 فتمم الدستور وأوضح لنا ألوهة الروح القدس.

Kätterska män försökte förstå kristendomen i ljuset av förnuftet och den grekiska Aristoteles. Deras motståndare förkastade den hedniske Aristoteles som en medlare av saker som uppenbarats av Gud och som inte accepterades att reduceras till nivån för matematiska ekvationer. (7). Religion bygger på tro på osynliga saker. Vi använder förnuftets ljus för att klargöra vad som kan klargöras av oklarheten. Man accepterar antingen den judisk-kristna uppenbarelsen som en helhet eller förkastar den som en helhet. Fragmentering är omöjligt. Det finns Gamla testamentet som ett förspel till Nya testamentet. Den som accepterar dem accepterar saker som ligger bortom förnuftet. År 1947 upptäcktes kopior av Gamla testamentet nära Döda havet som går tillbaka till det första och andra århundradet f.Kr. Frågan handlar om att tro på allt eller att förkasta allt. Historisk granskning och manuskriptgranskning spelar sin roll för att bilda övertygelse.

Vilken chock fick det grekiska sinnet? Han kunde inte förstå hur en Gud = tre. Kyrkoforskare under 300-talet stod inför det hårda provet med stor ståndaktighet. Det är hingstarnas och stavarnas era. Athanasius av Alexandria, Basilius den store, Gregorius teologen, Nyssa (bror till Basilius den store) och andra tog sig an uppgiften. Varken det grekiska språket eller den grekiska filosofin förmådde rymma innehållet i uppenbarelsen, även om det grekiska språket är vetenskapens och filosofins språk än i dag. Det är inte jämförbart med förmågan att uttrycka nyanser av betydelse, som Berkeley sa (8). الفلسفة اليونانية فلسفة ماهيات ومنطق ومقولات أرسطوية. كدَّ الأقطاب المذكورون أذهانهم فنحتوا المعاني الجديدة لبعض الألفاظ اليونانية. لم تكن الفلسفة اليونانية تعرف مفهوم “الشخص” بالمعنى المعاصر في الفلسفة. فقال الأقطاب: إن جوهر الثالوث واحد وأقانيمه ثلاثه. لفظة أقنوم سريانية. وهي ترجمة للفظة Hypostsis اليونانية. استعمل اللاتين لفظة “شخص” Persona. ترجمتها اليونانية تعطي مفهوماً آخر. اتفق اللاتين واليونان على المعنى وجعلوا لفظة “شخص” مرادفة للفظة “أقنوم”. وقالوا صراحة بأن وحدة الجوهر تتنافى مع تعدد الآلهة. فالشرك يقوم على تعدد الجواهر. تعدد الآلهة يعني تعدد الجواهر. الألوهة واحدة. الألوهة هي جوهر (باسيليوس الكبير، ضد سابليانوس وآريوس وأفنوميوس 3-5 في مين 31: 604-605 و609 وعن أصل الإنسان، ص 175 من مجموعة S.C في الروح القدس 17″ 41 في مين 32: 144؛ النيصصي 45: 33؛ اللاهوتي، الخطبة 31: 15-20 في مين 36: 149؛ راجع أيضاً رسالة باسيليوس الـ 38: 4 في مين 31: 332-333).

På 500-talet avslutade John Philippon med att säga att det finns tre gudar.

فالتثليث يقوم على الاعتقاد بأن الله واحد في ثلاثة أقانيم هم الآب والابن والروح القدس. وصلاة نصف الليل أيام الآحاد مترعة بهذه العبارة وأشباهها. وكلمة “ابن” لا تعني أبداً أن الله قد تزوج. فالآب سرمدي، لا بداية ولا نهاية له. والابن كذلك. وولادته كذلك سرمدية لا بداية ولا نهاية لها. وهي ولادة روحية خارج الزمان والمكان. والكتاب المقدس نوَّع التسميات ليسوع. وكل تسمية منها توضح لنا جانباً من السر العظيم. فلفظة “ابن” تعني أنه من جوهر الآب، كما أن الابن من أبيه. ولكن الولادة روحية سرمدية قبل أن تكون الخلائق جميعاً (باسيليوس، مين 31: 404 وغريغورويوس اللاهوتي، العظة 28: 13 و29: 2-17 والذهبي الفم، العظتان 4: 2 و15: 2 على إنجيل يوحنا والدمشقي 1: 8…).

Ämnet ligger relativt utanför denna bok. Den är taggig och kluven. Fader Théophile de Renon ägnade den åt fyra stora volymer i början av eran, där han samlade texterna från fäderna om treenigheten, jämförde dem och analyserade dem. (9).

أما بدعة آريوس، فبعد تمزيق واسع أثارته في شرقنا. اضمحلت شيئاً فشيئاً. وإنما عاشت حيناً في أوربا لدى قبائل غزاة. وقد فشلت رغم الاضطهادات التي أثارتها لها سلالة قسطنطين (قسطنديوس، فالنس…).


(1) Se biografi Lucian av Antiokia (nätverk)

(2) Se biografi Paul Al-Samsiati (nätverk)

(3) Boken kommer att nämna den antiokenska fanatismen mot Nestorius

(4) Se: A. Arianismens tyranni,B. Konciliet i Alexandria och Antiokia-problemet (nätverk)

(5) Han utfärdade 8 anathemas mot Sabellius, Arius, Eunomius, Medonius och Photius. Det framgår av Damasus 7 att Apollinarius av Latakia och Timothy av Beirut också fördömdes.

(6) يقول عنه كنون برايت الأنكليزي في كتابه “تاريخ الكنيسة” (ص 181) إن رسالتيه إلى كليدونيوس هما من وثائق القرن الرابع التي ترفض سلفاً بدع القرون التالية (لقراءة الرسالتين انقر هنا “الموقع”). وحتى توما الأكويني أقر له بأنه الوحيد بين آباء الكنيسة الذي ليس له أي رأي يحيد عن جادة الصواب (الصفحة الأولى من ترجمة غالية لخطب غريغوريوس الخمس اللاهوتية إلى الفرنسية).

(7) Al-Dimashqi sa att Aristoteles är kättarnas fader. Teologen Gregorius anklagade Apollinaris för sin arstotleism. På s. 31 nämner Dalis honom och antiokianerna som aristotelier. Minderoff noterade (17 och 18) att Theodore och hans elev Nestorius försökte ge en rationell förklaring till inkarnationen.

(8) Barclay, NT Words? sid. 17

(9) Etuder av teologi..

Avsluta mobilversionen