Webbplatsikon Ortodoxa onlinenätverk

Maryam den egyptiska

Sankta Maria föddes på den egyptiska landsbygden i början av 300-talet e.Kr., och när hon var tolv år gammal gick hon gömd för sina föräldrar till staden Alexandria, som på den tiden var en ledstjärna för vetenskap och kunskap som besöktes av köpmän och industrimän från öst och väst, och en destination för tusentals studenter från alla delar, var hon nedsänkt i ett hav av rikedom och lyx , så hon överlämnade sig till dem och levde ett liv i prostitution och hänsynslöshet. Och utsvävningar, utsvävningar och omoral i sjutton år orsakade många mäns förstörelse.

I Jerusalem:

Högtiden för det heliga korsets upphöjelse närmade sig, en högtid som firades av den heliga staden med stort firande, och kristna kom från hela landet för att titta på firandet och söka välsignelser från den heliga Oud. En grupp lämnade Alexandria på väg till Jerusalem för att delta i festen, så Maria följde med dem för att titta på och tillbringa dagar av glädje och glädje. När karavanen anlände till Jerusalem gick Maria inte för att besöka kyrkorna och de heliga platserna, utan snarare, som vanligt, gick hon bakom synder från det heliga korset gick Maria in bland folkmassorna och gick med dem, men när hon kom till kyrkans dörr kände hon en dold kraft som tryckte henne tillbaka och hindrade henne från att gå in runt och såg att alla gick in och det fanns inget som hindrade dem, medan hon var den enda som inte kunde komma in.

Hennes kunskap om sin synd och hennes omvändelse:

بعد عدة محاولات من أجل الدخول إلى الكنيسة، لم تجد مريم طريقاً يوصلها إلى الداخل، فوقفت في إحدى زوايا الرواق. فقط، إذ ذاك، وبصعوبة فائقة، فطنت إلى السبب الذي حال دون السماح لها برؤية الصليب المحيي. فإنَّ كلمة الخلاص لمست، برفق، عينيّ قلبها وكشفت لها أن حياتها الدنسة  وفهمت أن معاصيها هي التي وقفت في وجهها وحالت دون دخولها إلي بيت الله، أخذت تبكي وتنتحب وتتنهَّد من أعماق قلبها.

وإذ رفعت رأسها قليلاً، وقع نظرها على أيقونة والدة الإله الكليّة القداسة، فتحوّلت إليها قائلةً: “أيتها السيدة، والدة الإله، يا من ولدت بالجسد الإله الكلمة، أنا أعرف، وأعرف جيداً، أنه ليس يشرِّفك أن يرفع إنسان فاسد، عينيه إلى أيقونتك، يا دائمة البتولية، يا من حَفِظَتْ جسدها ونفسها نقيّين. إني لَعَنْ حق أبعث على القرف بإزاء نقاوتك العذراوية. لكنّني سمعت أن الله الذي ولد منك. إنّما تجسد ليدعوا الخطأة إلى التوبة. فساعديني، إذاً، لأنه ليس لي معين سواك. مرّي أن ينفتح مدخل الكنيسة أمامي. اسمحي لي أن أعاين العود الكريم الذي عليه تألم بالجسد من ولد منك وبذل دمه المقدّس لافتداء الخطأة وإياي أنا غير المستحقة. اشهدي عليّ أني لن أُنجِّس جسدي، بعد اليوم، بدنس الدعارة، بل حالما اسجد لعود الصليب سأنبذ العالم وتجارب العالم وأتوجّه إلى حيث تقودينني”.

هكذا تكلَّمت مريم مخاطبةً والدة الإله، واتجهت من جديد للدخول إلى الكنيسة، فتقدّمت إلى الأبواب التي لم تتمكن من بلوغها قبل ذلك. دخلت دون صعوبة. عاينت العود المحيي. ثمَّ ألقت بنفسها على الأرض وسجدت وقبلت صليب الرّب ساكبة أمامه دموعها الغزيرة وندامتها الصادقة. ثمَّ خرجت من الكنيسة واتجهت نحو أيقونة والدة الإله وخاطبتها قائلة: “أيتها السيدة الودودة، لقد أظهرت لي محبّتك العظيمة. فالمجد لله الذي يقتبل بك توبة الخطأة. ماذا بإمكاني أن أتفوَّه بأكثر من هذا، أنا الغارقة في الخطيئة؟ لقد حان الوقت لي، يا سيّدتي، أن أُتمّم نذري كما شهدت. والآن قوديني بيديك على درب التوبة”. فسمعت صوتاً يقول لها:”إذهبي إلي الأردن وأعبريه وهناك تجدين الراحة والطمأنينة”.

Wild Jordan:

بعد ذلك تركت رواق الكنيسة في أورشليم وذهبت إلى كنيسة السابق يوحنا المعمدان التي على الأردن. هناك، تناولت القربان المقدَّس، ومن ثمَّ انطلقت إلى أعماق البرية لتقضي بقية حياتها وعاشت “47” سنة حياة قاسية جداً في التوبة والصيام والتأمل ومقارعة التجارب الشيطانية.

Hennes kamp och ritualer:

Under hela Guds heliges liv i vildmarken kämpade hon mot önskningar och infall vad hon mötte och upplevde under sitt liv innan omvändelse kom alltid till henne brukade säga, utsvävningar och unga mäns nattliv. Alla dessa skulle knappast ha lämnat henne om det inte varit för hennes kamp och hjälpen av Jungfrun, Guds Moder, som lovade henne att inte återvända till omoraliskhet och att vandra på den rättfärdiga omvändelsens väg.

När det gäller maten var det några baljväxter som man sällan hittar i det vilda. Hon dricker lite vatten. Hennes klänning var öppen. Hon hade inget att ha på sig. Solen brände henne under dagen, och kylan dödade henne på natten, tills hennes hud blev mörksvart av den intensiva värmen och kylan.

Guds välsignelse vare med henne:

Uppriktig omvändelse och outtröttlig kamp måste krönas med gudomlig härlighet. Detta är vad Guds helige uppnådde efter hennes långa år av kamp. Hon överskuggades av Guds nåd och den helige Ande bodde i henne. Så jag blev undervisad i den heliga boken, eftersom Guds levande och verksamma ord lär människan kunskap på egen hand.

Möte med munken Fader Zosima:

وفي أواخر أيام حياتها شاهدها كاهن ناسك إسمه(زوسيماس) كان قد توغل في الصحراء للصلاة والعبادة، فقد كان في صدره رجاء أن يلتقي من هو كفيل، من النساك المجاهدين، بإشباع رغبته وإرواء توقه. فظن أولاً انه رأى شبحاً ولكنه رآه يتحرك فناداه فهرب، فلحق به، وأخذ يعدو وراءه وهو يصيح ويقول:”يا رجل الله قف قليلاً لأخذ بركتك” ظناً منه أنه أحد النساك، ومازال يركض وراءه حتى أدركه وإذا بذاك الشبح يصيح بالراهب ويقول :” أيها الأب زوسيماس إني أمراة خاطئة وأنا عريانه فاذا كان لابد من الكلام معي فارم الي بالجبة التي عليك لاستتر بها”، فرمى بها اليها واقترب منها وإذا به أمام إمراة قد تجعد وجهها وأحرقت الشمس جسمها وابيض شعرها واسترسل على صدرها وكتفيها فقالت له:” أيها الأب زوسيماس ماذا تريد من أمراة بائسة مثلي”؟ ثم قصت عليه سيرة حياتها من أولها إلي تلك الساعة وما تحملت بها من تجارب شيطانية شديدة، وعن معونة والدة الإله لها في أثناء التجارب فطلبت منه أن لا يبوح بسرها ما دامت على قيد الحياة وأن يأتيها بالأسرار الطاهرة يوم خميس الأسرار في السنة المقبلة لتتناول جسد الرب ودمه وفي السنة التالية، وفي يوم الخميس العظيم، أتاها بها وناولها ثم طلبت إليه أن يأتي في السنة التالية فيراها في المكان الذي لقيها فيه للمرة الأولى في الصحراء فوعدها بذلك. وكان كل هذا يحدث دون أن يخبر زوسيماس أحداً.

Hennes sömn:

وإنقضت السنة فسار الأب زوسيماس إلي البرية حتى إذ بلغ الموضع الذي أتى إليه أولاً لم يرى ما يشير إلى وجود أحد فرفع عينيه إلى السماء، وصلَّى: “اكشف لي يارب، كنزك الصافي الذي واريته في البريّة، أظهر لي الملاك بالجسم الذي ليس العالم له مستحقاً”. وإذ التفت إلى الضفة الأخرى، نحو الشمس الشارقة، رأى القديسة ممددة باحتشام ووقار ينبعث النور من محياها وأسد رابض أمامها يحرسها. كانت يداها مصلبتين إلى صدرها على حسب العادة المألوفة في ذلك الزمان، ووجهها نحو الشرق. وإذ هرول باتجاهها بكى عند قدميها وقبَّلهما من غير أن يجرأ على مس أي شيءٍ آخر منها.
بكى طويلاً ثمَّ تلا المزامير المعيَّنة وقال عليها صلوات الجنَّاز ثمَّ فكر في نفسه: “أعليَّ أن أدفن جسد القديسة أم تراني أخالف، بذلك رغبتها؟”. وإذ به يرى كلمات خطَّت على الأرض بجانب رأسها: “أيها الأب زوسيماس، وارِ في التراب جسد مريم الوضيعة. أعد إلى الرماد ما هو رماد وصلِّ إلى الرّب من أجل التي ارتحلت في شهر فرموتين المصري. الموافق نيسان لدى الرومان، في اليوم الأول، ليلة آلام ربِّنا عينها، بعدما أخذت الأسرار الإلهية”. فقام لساعته وإذا بالأسد يتقدمه وينبش الأرض بمخالبه حتى حفر حفرة كبيرة فحمل الأب زوسيماس ذلك الجسد الطاهر وواراه التراب.

وهكذا أعلم الأب زوسيماس رئيسه بما حصل وكتب سيرة حياتها. كان ذلك حوالي سنة”437م”.

Sankta Maria och den femte söndagen i fastan i kyrkan:

أقامت منها الكنيسة “نموذجاً للتوبة”. إنها رمز للاهتداء والتوبة والتقشف. إنها تعبّر، في الأحد الأخير من الصوم، عن آخر وألحّ دعوة توجهها الكنيسة إلينا قبل أيام الآلام والقيامة المقدسة.

Denna berättelse om Maria lär oss att sann omvändelse räddar en person och utplånar alla hans synder, vad de än må vara. ursprunglig glans genom omvändelse. Genom den blev många människor frälsta och blev helgon efter Maria av Egyptens exempel, som var en äktenskapsbryterska, men genom hennes omvändelse och asketiska kamp hedrade Gud henne, helgade henne och gav henne rätt till himmelriket.

Vår kyrka firar sitt minnesmärke den första dagen i den östra april månad (14 västra) och den femte söndagen i stora fastan.

Troparion av Saint Mary av Egypten i den femte låten
När du blev upplyst av Gud genom korsets nåd, framträdde du som en omvändelsens lampa, lysande med ljus, och du lämnade passionernas mörker, o Värdigaste. Så visade du dig i öknen för prästen Zosima som en Guds ängel. O rättfärdiga Moder Maria, gå i förbön med honom för oss alla.

Qandaq med den andra låten
Genom dina ansträngningars svårigheter, o du som håller dig fast vid Gud, helgade du den karga vildmarken. Därför hedrar vi ditt minne med sånger, o rättfärdiga Maria, o de rättfärdigas glädje.

Avsluta mobilversionen