الكنيسة الواحدة، المقدسة، الرسولية، الجامعة هي القائمة على الإيمان المستقيم الرأي. هذه الكنيسة تعبّر عن ايمانها اذا اجتمعت وتناولت الكلمة الالهية وجسد الرب.” هناك رب واحد وايمان واحد ومعمودية واحدة” (افسس 5:4). والايمان المستقيم الرأي او الأرثوذكسي شرط أساسي لاقتبال الكأس المقدسة. فالقرابين الالهية تجعلنا متحدين بالمسيح القائم من بين الاموات والممتد الى الاخوة الذين يؤمنون به حسب العقيدة المكشوفة في المجامع السبعة والمحفوظة في تعليم آبائنا والبارزة في العبادة الارثوذكسية. “نحن في كثرتنا جسد واحد في المسيح لاننا اعضاء بعضنا لبعض” (رومية 5:12).
من هنا اننا لا نستطيع ان نفصل بين انتمائنا للمسيح الحي وانتماء بعضنا لبعض آخر. تالياً لا يسوغ القول انا اتناول في اية كنيسة اجد فيها القربان. الصحيح هو هذا التأكيد: حيثما يكون التعليم الارثوذكسي فانا ضامن ان هناك جسد المسيح. هناك تماسك لا يقبل الانفكاك بين العقيدة السليمة وجسد الرب. فعبارة “جسد الرب” تعني بآن معاً القربان الالهي والكنيسة. هذان شيء واحد.
Eftersom kyrkan är säker på detta har den alltid ansett att den som bryter mot dess lära är förbjuden att ta del av bägaren eftersom han har lämnat eller blivit utstött ur kyrkans gemenskap. Oliktänkande berövar sig själv och går på vilseledande väg. Likaså är verkligheten kätteri eller kätteri. På grund av sin abnormitet lämnar han oss, så det finns inte ett enda andligt bord kvar mellan oss.
اما اذا عاد المنشق او من وقع في اعتقاد ضال فتصالحه الكنيسة مع نفسها. اذ ذاك، تقبله في التناول. من كان منا بصورة كاملة يجلس الى مائدة الرب. هكذا كان يعمل بولس. من ارتكب خطيئة جسيمة او” انكسرت به سفينة الايمان” كان يفصله عن الجماعة المسيحية اي كان يمنعه من سر الشركة: شركة الكنيسة وشركة الكأس.
Sedan 300-talet har vi varit vana vid att undervisa predikanter, det vill säga hedningar som älskar Kristus och de vars tro är ofullständig. I slutet av deras utbildning döpte vi dem på påskafton, och innan de fick dop hindrade vi dem från att närvara vid offret. Om diakonen sa "dörrar" skulle vi hänga upp dem och bara de döpta som var redo för gudomlig gemenskap skulle vara kvar på mötet. De som kan recitera trosförfattningen med förståelse och övertygelse, vi skulle bjuda in dem till koppen. Kyrkan i sitt system brukade skilja den upprättstående åsikten från den sneda åsikten. Det här stannar ute.
Vi träffas på ett ställe för att vi är ett. Denna plats öppnar inte dörrar. Bysantinska tempel kände inte till vida fönster i tempel. Den är alltid smal och solljus kommer knappt in genom den. Kyrkan är stängd för helgelse, och är öppen för de goda nyheterna efter helgelsen, och vi utför inte offret i det fria inför alla människor. Vi etablerar det med dem som överlevde genom sin sunda tro. Deras tro är deras väg till offer. Våra kyrkor är varken en kanal eller ett hem för alla människor.
هذا كان دائماً موقفنا ولسنا بذلك مبتدعين. التغيير ابتدأ بالمسايرة لما خسر الناس صلابتهم العقائدية واخذوا يساوون بين المذاهب ليرتاحوا من كل سعي الى الحقيقة. هم على حق اذا ملّوا التشنجات ولكنهم يخطئون اذا لم يتمسكوا بالموقف الصحيح. هذا اخلاص وفي الاخلاص سكينة. والميوعة ليست مسالمة. الصلابة ممكنة مع المحبة والمحبة الكبرى والاولى ان اكشف لك الحقيقة. الامتزاج الاجتماعي ممكن بالحب لا باضاعة الارث الرسولي الذي لا تسوية فيه ولا مزاج. هناك جسم واحد اكتمل فيه ما كشفه الله لنا. وهذا لا ينتقص منه شيء ولا يزاد عليه. هذا الذي اعطي الينا دفعة واحدة والى الابد هو الايمان الارثوذكسي.
Jag vet att detta är ett svårt ordspråk att höra, inte i dagens blåsande vindar. Du anklagas för fanatism om du vågar beskriva din kristendom som ortodox. När folk är tråkiga att allt är och att vi måste vara tysta om skillnaderna mellan kyrkor. Bland de tuffa människorna i andlig krigföring räddar bara sanningen, och sanningens människor samlas på ett ställe runt samma bord, tills Gud återställer till åsiktens integritet de som avviker från den med ett enda skämt. Bara i detta kommer Herren att förhärligas.
Metropoliten George Khader
Om: My Parish Bulletin
Söndagen den 23 februari 1992
Nummer 8